Hej alla formgivare. Sverige behöver er mer än någonsin.
Industrin, motorn i svensk ekonomi kämpar med näbbar och klor för att hålla sig relevant när världen krymper och kraven på produktutveckling (snabbare, effektivare, snyggare!) blir allt tuffare för varje kvartal. I Sverige är vi duktiga på form och förstår ofta betydelsen av god design i kronor och ören, men om vi ska vara brutalt ärliga så är det kanske några få industriföretag i toppen som verkligen använder design som strategiskt nav i verksamheten. Volvo. Electrolux. Bolon om vi får vifta lite med de lokala kommunflaggorna. Men industrisverige är långt ifrån ett fåtal globala jättar eller självsäkert kommunicerande varumärken. Av Sveriges runt 150 000 industriföretag är förmodligen 99,9 procent små och medelstora företag med mindre än 250 anställda. Här är design garanterat inte högst på agendan, men jag kan lova att man lyssnar om frågan går bortom dekor och marknadsföring och istället pekar på affärsnytta och framtidssäkring.
”Made in Sweden 2030” är en vision framtagen av Teknikföretagen i nära samarbete med Svenska Produktionsakademien, Swerea IVF, Chalmers, KTH och IF Metall – ett nationellt upprop för att kraftsamla inom innovation och produktion. Den borde du som designer och formgivare ägna ett visst intresse. ”ÅR 2030 är Sverige förstahandsvalet för utveckling och produktion av avancerade varor och tjänster och företagen utmärks av innovativ produkt- och produktionsutveckling samt ledarskap.Svensk industri är också världsledande inom kundanpassade, avancerade industriella tjänster. Sveriges globalt konkurrenskraftiga position 2030 bygger på de strategiska, långsiktiga satsningar som startade i början av 2000-talet och ledde till forskning, innovation och utbildning i världsklass, i samverkan mellan industri, akademi, forskningsinstitut, forskningsfinansiärer och samhällsaktörer”.
Det är ingen dålig agenda, men det är ingenjörens svar på hoten från en föränderlig värld. Saknas gör det mänskliga perspektivet – de ”mjuka värdena”, det som faktiskt driver människor att välja en sak eller tjänst för en annan. Industrin måste också förändras i grunden för att locka nya människor och kompetens, de som ratar verkstäder och fabriker till förmån för andra karriärer. Maskinerna får stå tillbaka för människan – en industriell revolution i sig. Där och då kan Sverige leva upp till den tjusiga visionen. Och det här du som designer eller formgivare kommer in i bilden: du som sitter på nycklarna till korsbefruktningen innovation, affärsutveckling OCH estetiska värden.
Årets Formexmässa var en orgie i mer eller mindre tveksamma samarbeten. Sagaform och Pernilla Wahlgren lanserade porslinskollektionen ”Piccadilly” (med en riktig formgivare i ryggen), ”Mat-Tina” Nordström och Ekelunds Väveri presenterade handdukar ihop och Sköna Hem och Himla visade textiler under gemensam flagg. Ett eventuellt samarbete på tapeten är annars hiphop-stjärnan Kanye West och IKEA, för inte besökte han väl Älmhult för att köpa värmeljus? Om detta har det knorrats och gnisslats en hel del; att både bransch och skrå devalverar sin trovärdighet och kvalitet för de råa marknadskrafterna.
Men allvarligt, talat. Behöver vi ytterligare en pajform i guld? Varför inte lämna bjäfs och utanpåverk åt just kändisar – livstilsprodukter är ändå flyktiga av naturen och gräset kommer alltid att vara grönare någon annanstans nästa månad. Vänd istället blicken mot svensk tillverkningsindustri och B2B. Här finns ett oändligt behov av både kreativitet och konkretisering – att minska tillverkningskostnader och öka attraktionen. Att koppla maskiner och produkter till emotionella, konstnärliga värden. Här är frågan ”Är du känd eller? fullständigt irrelevant.
… Och ingen kan förstå att min passion
Finns nån annanstans och är så stark
Och inte för en miljon vill jag missa mitt öde
För Piccadilly Circus, är stället för mig ..!
PS Anno 1907 initierades Deutscher Werkbund av tyska konstnärer, arkitekter, fabrikanter, skriftställare och politiker i syfte att öka den snabbt växande industrins exportmöjligheter. Tanken var att förena konst och industri genom ”förädling” av det industriella arbetet för att ge maskinellt tillverkade produkter högre bruksvärde och konstnärlig kvalitet. Den tanken tog även skruv i Sverige och Svenska Slöjdföreningen (nuvarande Svensk Form) genom fältropet ”Konstnären till industrin”. Är det inte hög tid att damma av de gamla pamfletterna och låta underleverantörsmässan i Jönköping möta Salone del Mobile?
Är du en formgivare som saknar naturliga ingångar till industrin? Är du ett tillverkande företag som vill utveckla bolagets innovationskraft? Vi är bryggan mellan båda världarna – kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst möte.
