Man kan ju inte låta bli att fundera på vad Charles Darwin hade tyckt om vår tid. Skulle han ha trivts? Reviderat sina teorier? Fram till sin död framhöll han att hans upptäckter inte var kompletta eller ens felfria, men väl ett frö att vidareutveckla för framtidens vetenskapliga studier. Han var dessutom religiös, eller i alla fall agnostiker. Rätt fascinerande med tanke på hans betydelse för en viss skapelseberättelse.
Dagens föränderliga värld med globalisering och digitalisering ställer också sina nådiga krav på oss som individer, på företag och organisationer, ja på hela samhällen. Vi måste alla anpassa oss efter nya förutsättningar när hela världens ekonomiska operativsystem håller på att uppgraderas. Inte tillfälligt, utan konstant och i fler sammanhang än någonsin.
Dagens grundskoleungdomar spås nå en snittålder på 104 år och förbereder sig inför ett kommande yrkesliv där 47 procent av arbetsuppgifterna som existerar idag kommer att vara helt automatiserade inom tjugo år. Hela 65 procent av våra ungdomar kommer dessutom att arbeta med yrken som idag inte ens existerar, än mindre har ett namn. Och dagens småttingar i förskolan blir kanske den första generationen som inte ens behöver ta körkort när bilarna är självkörande inom en ganska nära framtid.
Forskare pratar också om ett utbildningsparadigm, där själva utbildningsprocessen från ”obildad” till ”fullärd” inte är tillräcklig längre, då den traditionella expertrollen blir en paradox i en värld där förutsättningarna ständigt förändras. Men kunskap är väl något bestående? Nej, kunskap är inget om den inte anpassas efter rådande omständigheter*. Ta ett vanligt körkort som exempel. Om du inte gör dig skyldig till en grov trafikförseelse så har du teoretiskt det rosa beviset tills du dör. Men egentligen skulle du behöva friska upp dina kunskaper regelbundet för att förbli en trygg förare, då bilarna, trafiken, medtrafikanterna förändras.
Dagens utveckling av artificiell intelligens och direkt tillgång till all världens fakta gör mänsklig ”lagring” av kunskap mindre avgörande, det är snarare vad vi gör med informationen som är viktigt. Till och med homo sapiens största fördel – storleken och effekten på vår egen hjärna, ifrågasätts idag ur ett evolutionärt perspektiv. Hög intelligens kan nämligen grumla vårt rationella omdöme.
Vad är då skillnaden mellan intelligens och rationalitet. Magasinet Insikt ger oss en målande beskrivning: ”Intelligens handlar om kognitiv kapacitet, alltså hjärnans förmåga att lösa kognitivt krävande problem, som IQ-tester typiskt mäter. Rationalitet handlar å andra sidan om att kunna bilda sig en korrekt uppfattning om verkligheten utifrån en begränsad mängd information. Om du är intresserad av att ha uppfattningar som är närmare en sann representation av verkligheten, så är det rationalitet, inte intelligens, som är intressant. Högre intelligens ger förstås bättre förutsättningar för att inhämta och förstå information. Men högre intelligens innebär ofta i praktiken att man blir bättre på att bekräfta sina förutfattade meningar om världen. Man vinner diskussioner på fester, och man kan rationalisera bort sina misstag. Hög intelligens innebär alldeles för ofta bristande ödmjukhet, inte sällan kombinerad med en världsbild där en eller två Stora Teorier förklarar allt.”
*Med undantag för karriär i På spåret.
Är ni ett intelligent eller rationellt fungerande företag? Besök oss för ett förutsättningslöst möte och en kostnadsfri analys. Vi bjuder alltid på första timmen. Kontakta oss!
