I vårt arbete med företag och ledningsgrupper stöter vi på fyra återkommande problembilder. Oavsett storlek, bransch eller organisation. De är följande:
1) En operativ ledningsgrupp
2) Brist på tydlig vision och företagskultur
3) Vattentäta skott mellan avdelningarna
4) Traditionellt marknads- och säljarbete
En operativ ledningsgrupp
Ställ er följande, förvisso provocerande, men nyttiga fråga: Om hela ledningsgruppen tar semester under ett helt år, kommer det då i så fall resultera i (1) ingenting (… ingen noterar att ni är borta), (2) katastrof, ingen vet vad de ska göra (… man undrar ju lite i så fall vad era mellan- och gruppchefer gör till vardags), (3) succé! (… bolaget går som tåget, det var ni som var bromsklossen!).
Ledarskaparna (en utmärkt blogg förövrigt) har gjort en tidsstudie på vad en genomsnittlig, vanlig svensk ledningsgrupp pysslar med. Det är inga muntra siffror. Den visar att cirka 75 % av mötestiden går till att prata historia, dvs. rapportering, 15 % till kortsiktiga beslut och endast 10 % till att diskutera strategiskt framåtsyftande frågor.
Varför inte göra ett test på hur effektiv din ledningsgrupp är? Här kan du göra ett kostnadsfritt självuppskattningstest.
Brist på tydlig vision och företagskultur
Vad ska man med ett varumärke till? Jo, det händer allt att den frågan kommer upp på bordet titt som tätt även om vi skriver anno 2016. Faktum är att den är inte så tokig ändå, den där lite truliga VD-frågan (ofta från en salt- och peppardirektör*). Ja, ur ett reklamperspektiv så är varumärkesarbete utan tvivel att vandra längs en knivsegg. Det är inte många varumärken som inte är utbytbara, med undantag av några ytterst få på toppen. Att människor skulle tatuera in ett bolagsnamn med tillhörande symbol i framtiden likt Harley Davidson håller jag för osannolikt. Om man däremot ser varumärket som en spelplan för hur man arbetar inom ett företag då pratar vi om helt andra saker – och framför allt mätbara resultat.
Ett varumärke bör drivas mot en vision som inte innefattar någon av era specifika produkter eller tjänster. Den bör spänna bågen mot något större som ni tillsammans strävar mot. En varumärkesvision har alltså inget med den där strategiplanen du har i byrålådan vars första rad förmodligen börjar med ”Vår vision är att bli världsledande inom området X genom högsta kvalitet, innovation, riktigt fin service och lite mer kvalitet”. Den harangen går möjligtvis din controller och människorna på din bank i gång på, men inte Lenny på monteringen eller Kerstin i receptionen. Varumärket är också handlingsplanen för det dagliga arbetet: så arbetar vi tillsammans, så här bemöter vi våra kunder tillsammans, det här står vi för som gemensam organisation. Gör man det riktigt bra så känner er kund det rent fysiskt och får en emotionell koppling till er som oändligt mycket starkare än om ni bröstar upp er i en annons i Dagens Industri. Det är också det som är essensen i varumärkesarbete – att implementera värderingarna i allt ni tar er för. Till och med Lean eller 5S är internt varumärkesarbete, efter som det till syvende och sist handlar om en engagemangskultur. Om detta har den utmärkte Janne Björge på Nineyards skrivit mycket, för hur mycket kostar inte en omotiverad medarbetare?
*Ofta en fyrtiotalist född i en tid då dagens digra utbud och oändliga valmöjligheter inte fanns – ofta något oförstående inför dagens beteendeförändringar.
Vattentäta skott mellan avdelningarna
”Marknad förstår inte vad vi gör på sälj, de bara flummar runt”. ”IT sätter käppar i hjulen för oss”. Jag har än så länge (och jag är inne på plus 20 år som yrkesverksam) inte stött på ett enda bolag där man verkligen arbetar tillsammans. Det är beklämmande, men sant. För att dra en sportliknelse, som ett fotbollslag där backlinjen spelar sitt eget spel, där mittfältet inte lyssnar på någon och där anfall hellre gör självmål än att bidra. Det blir inget Champions League av det. Ytterligare en tankeövning: Om ingen vill ha reklam och om ingen gitter svara på kalla samtal längre … behövs det då verkligen en separat marknadsavdelning tillika säljkår?
Traditionellt marknads- och säljarbete
Man ska inte sparka på någon som ligger ned – visst är det så. Men om vi ska gräva djupare i svenska företags sjukdomsinsikt så håller säljkåren en särställning i strutsbeteende. Frågar man mannen på gatan om vad man förknippar begreppet ”säljare” med så är det inte direkt positiva tillmälen som kommer upp top of mind. Dessvärre gäller det även din nyckelkund där till och med CEO:n förlitar sig mer på okända på sociala medier än på en kallringande väskedängare. År av kortsiktigt tänkande har lett till en aggressiv fokusering på avslut, en brottningskamp där varken köpare eller säljare går ur striden som vinnare. Dagens kund, oavsett om hen köper B2C eller B2B, är mer påläst än någonsin och väljer själv när det dags att köpa något. Och den förfrågan måste man förtjäna genom att vara den som löser problem, tillför nytt värde eller faktiskt lyssnar bäst. Det gör man inte genom att knacka på när ingen har bett om det. En sanning som bör svida för både högavlönade marknadschefer och ”supersäljare”.
Känner du igen dig och ditt företag i någon av punkterna? I alla fyra, kanske? Kontakta oss för ett förutsättningslöst möte så lyssnar vi gärna på dina utmaningar och funderingar. Kanske sitter vi på några av nycklarna till hållbar förändring?
