2016 var året då hållbarhetsredovisningar blev obligatoriska för stora företag – men också året då Donald Trump kastade handsken rakt ned i kolgruvan, till miljörörelsens förtret. Eller? Kanske var det paradoxala 2016 upptakten till hållbarhetsåret 2017? Vår hållbarhetsstrateg Marcus Bergman spanar på de viktigaste hållbarhetstendenserna inför nyåret – det blir mätbart, lönsamt och transparent.
1. Mätbart
2016 var förvisso året då lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning för stora företag klubbades i riksdagen – men det är för räkenskapsåret 2017 som lagen gäller. Det betyder att 2017 blir mätningarnas år för alla företag som vill vara med och spela i hållbarhetsarbetets elitserie. Och det är själva mätningen som ger arbetet kraft.
”Det finns inte om det inte kan mätas” är en klassisk fras i sammanhanget. Vår erfarenhet av hållbarhetsredovisningens ädla konst är också att det är när man börjar mäta som hållbarhetsarbetet på allvar börja intressera organisationen i stort. Drivkraften i att tävla ska inte underskattas – mätbara resultat driver på tävlingslusten mellan företagets avdelningar och konkurrenter emellan.
Under 2017 kommer vi se fler verktyg för att mäta hållbarhetsprestanda. GRI G4 kommer fortfarande vara aktuellt, men under 2017 sker övergången till 2018 års version, kallad GRI Standards, som blir ett ännu mer flexibelt verktyg för hållbarhetsredovisning. Vi ser också nylanserade verktyg som gör det enklare att göra insamling av hållbarhetsdata, så 2017 blir året då hållbarhetsfolket släpper Excelarket. Äntligen!
2. Lönsamt
Man hade trott att hållbarhetsivrarna skulle ledsna till rejält efter det oväntade amerikanska presidentvalet – men det har blivit precis tvärtom. Och anledningen stavas pengar. En amerikansk kräftgång i klimat- och hållbarhetsfrågor lämnar fältet fritt för att se vad som verkligen pågått i andra länder de senaste åren. Tyskland stora energiomställning har skapat nya förutsättningar för vind- och solkraft genom att driva på den tekniska utvecklingen – och nu tar Kina ledarflaggan genom storskalig och kostnadseffektiv produktion av sol- och vindkraftsutrustning. Vind- och solkraft blir billigare och billigare, medan olja och kol blir dyrare. Faktum är att solenergi är det billigaste energislaget på många marknader, bland på den amerikanska – och i fler än 30 länder är det nu mer lönsamt att investera i förnybara energikällor än i fossila bränslen. Så 2017 är det nog bara en gubbe kvar som är trumpen.
3. Transparent
Att hållbarhetsredovisning nu blivit obligatoriskt för stora företag är ett tecken i tiden – transparens värderas allt högre, av intressenter, investerare och konsumenter. Frågan är alltså inte om hållbarhetsprestanda ska kommuniceras, utan hur. Hållbarhetskommunikationens stora risk var tidigare ”greenwashing”, att man uppfattades som att man försökte släta över verkligheten med gröna argument. Nu är risken snarare ”greenmute”, att man är tyst för att man har något att dölja.
Som vanligt är det i modebranschen vi ser föregångsexemplen. H&M:s hållbarhetsredovisningar är föredömligt välskrivna, branschöverskridande samarbeten som Better Cotton Intitiative skapar genomlysning av materialförsörjning ned till fältnivå och projekten som visar att cirkularitet bygger lönsamhet avlöser varann – bästa exemplet är spanska retailmästarna Inditex och deras samarbete med Lenzing, världens ledande leverantör av innovativa viskosmaterial. Inditex kommer installera 2 000 återvinningsstationer för textil i Spanien och dessutom hämta textilt avfall direkt från hemmen – och Lenzing kommer göra nya fibrer. Medan myndigheterna fortsätter utreda textilavfall skapar företagen alltså cirkulära och lönsamma modeller – och berättar om det på ett sätt som inspirerar andra branscher.
