ipm-ulricehamn_blogginlagg_hallbarhetsmal-2-800.jpg
Alla inlägg / Hållbarhetsredovisning – kostnad eller klok investering?

Hållbarhetsredovisning – kostnad eller klok investering?

26 oktober, 2016

Den 26 oktober 2016 beslutade riksdagen om lagen om hållbarhetsredovisning, som innebär att det under 2017 blir obligatoriskt för större företag att publicera sina hållbarhetsresultat i rapportform. Ytterligare en pålaga på företagens axlar, eller något som fler borde anamma? 

Lagförslaget, som egentligen innebär en uppdatering av bland annat redovisningslagen, har väckt stor uppståndelse. Förslagets kritiker menar att företagens vardag borde förenklas och att det är företagens egna intressen – inte omvärldens – som borde driva CSR-frågorna. 

Obetingat vad man anser finns det dock mycket att hämta i de metoder som utvecklats för att möta behoven av att kunna mäta hållbarhet. Det som inte kan mätas finns inte, brukar det heta. Och i ett fält som ofta betraktas som ”mjukt”, men som innehåller hårda frågor, finns uppenbara behov av att bygga förståelse – såväl inom som utanför organisationen. 

Den ledande modellen för hållbarhetsredovisning, GRI, har i sin senaste version (G4) gjort omställningen från kostnadskrävande till affärsdrivande rapportering. Där man tidigare lade fokus på ett antal områden som varje företag skulle redovisa kring bygger man idag redovisningsmodellen på vad som är väsentligt för just det enskilda företagets utveckling. Några exempel: 

Man betonar målsättningarna
I GRI-rapporten ska man ange vilka mål företaget har med hållbarhetsarbetet. Men inte vilka mål som helst, utan mål som uppfyller förkortningen SMART – Specific, Measurable, Achievable, Relevant, Time Bound. Det företag som kan formulera sådana hållbarhetsmål har kommit långt på vägen mot en verkningsfull hållbarhetsstrategi! 

Man ser till det viktiga 
Genom den väsentlighetsanalys som är grund till rapporteringsprocessen får ledningen ett tydligt grepp om vad omvärlden förväntar sig av företaget och var man har mätbar påverkan. Analysen hjälper till att prioritera – att göra rätt och framförallt att välja bort onödigheter. 

Man intresserar sig för ledningen 
Det är enkelt att tänka sig att hållbarhetsredovisning handlar om vad som gjorts. Men i GRI-modellen efterfrågas också hur man leder företagets hållbarhetsarbete. Genom att göra en genomlysning av hur ledningen styr mot hållbarhetsmålen får man en utvärdering och ett kvitto på att man jobbar rätt. 

Med andra ord – en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s version G4 är inte bara en redovisning, utan ett sätt att tydliggöra målsättningar, strategi och ledning av hållbarhetsarbetet. Att utveckla dessa beståndsdelar separat, utan metodstöd och utan att mäta – hur smart är det? Inte särskilt, om du frågar oss. Bättre då att anamma de ledande metoderna på fältet och jobba effektivt. För varumärkets, organisationens och kommunikationens skull.

Vill du veta mer om vad lagändringen innebär för dig och hur du kommer igång med din hållbarhetsredovisning? Med anledning av lagändringen håller vi ett kostnadsfritt  frukostseminarium den 18 november med vår hållbarhetsstrateg Marcus. Anmäl dig redan idag!

Anmälan till hållbarhetsseminarium

Ämnen: Hållbar utveckling

Marcus Bergman

Marcus Bergman

Strateg & senior copywriter